maränger

har bakat maränger idag.
för första gången i mitt liv.
veganstil, naturligtvis.
ok, det blev inga alptoppar.
dom flöt ut till
av inlandsisen formade granithällar.
sjuttiofem procent av dom färdiga
gick sönder när dom skulle tas från plåten.
och ja, jag visste att detta var ett kritiskt ögonblick.
av dom tjugofem procenten gick
tjugofem procent till sönder vid förflyttningen till kakburken.
och dom smakade bläh dessutom!
alldeles för sött!
jag har inte missat nåt under mina många år utan maränger.
inget mer marängbak, säger jag.

/och nä, inga bilder på granithällarna/

Annonser

2 thoughts on “maränger

  1. Maränger verkar vara överkurs och därför låter jag bli att baka dem. Men så tycker jag liksom dig att de är alldeles för söta och inte alls något jag vill baka. Så win-win, I guess?

    • inget att ha. bakade mest för att käre maken brukar prata drömmande om maränger. jag tror nog snarare att dessa maränger blev en mardröm. hehehe… slipper nog baka det i fortsättningen.

Kommentarer inaktiverade.